misskleopatra

Hon kom i jättespeeden nerför hans trappa igår och slirade sig igenom kurvan i köket när jag kom. Helt överlycklig

var jättemysigt. Vi lagade mat, sket i melodifestivalen och bara myste istället...:-)
Bara ett jobbigt orosmoment; HON ringde säkert minst tjugo gånger på kvällen - och han vägrade svara. Fastän jag bedyrade att jag inte skulle röja att jag var där. Han orkade inte inte prata med henne - hon bara tjatar. Jag till och med bad att han skulle svara, så hon skulle sluta ringa någon gång. Rätt jobbigt att koncentrera sig på att älska med honom när telefonen ringer stup i ett! Kändes lite lätt skyldigt. Och jag sa, att nu måste du ju ha en förklaring imorgon till vad det var du gjorde halv tolv på kvällen!
Skulle egentligen inte sovit över, för hans ena dotter skulle komma idag, söndag. Men det gick ju inte att låta bli. Han är såå go att krama natten igenom. När HON ringde idag på morgonen istället, sa han att han hade varit på fest hos sin syster igår och att han var trött idag. HON ringde mitt i frukosten, och han avbröt tjöt-samtalet med att han var "bajsenödig" och var tvungen att gå...
Köpte en alla-hjärtans-dags-present; en disktrasa från Ekelunds med röda hjärtan på. Han hade en vanlig härrom dagen som luktade helt vedervärdigt. Och denna skall vara luktfri, men han sa; ge den 20 veckor så skall jag slå vad om att den också luktar:-)

En alldeles okej alla-hjärtans-dag.
Älskar honom.

Slutade lite tidigare igår för att det var så fint väder och tänkte låna hans hund och gå milen på slingan. Så jag var redan där när han kom från jobbet. Och då var han väldigt sammanbiten, och när jag frågade om jag fick en puss, så sa han "det blir inget mer, de är slut". Jag missuppfattade honom naturligtvis, inte så konstigt med alla hans tvära kast, så jag lipade mig igenom de första kilometrarna och när jag kom tillbaka hem till honom, så tyckte jag att jag inte behövde fika med honom heller, och han sa; men sitt där och tjura då. - Ja, du var ju inte direkt välkomnande och själv tjurig när jag kom, tyckte jag. -Jamen, för det behöver väl inte du vara det, svarade han. - Det kanske smittar sa jag. Också tjafsade vi en hel del innan vi började pussas och han la ner mig över köksbordet. Sen var resten av kvällen jättemysig. Vi sov ihop och vaknade och pratade nog varannan timme. Han pratade om sina drömmar och var väldigt nöjd och behaglig. Så det blev en bra kväll/natt i alla fall. Antagligen var han stressad när jag kom, men, men.
Och vi bestämde dejt även på lördag - alla hjärtans dag. Jag blev jätteglad, trodde HON skulle kommit ner denna helgen. Så då är han MIN, även om det bara blir kvällen!!!

...för när jag får träffa honom NÄSTA gång....

Efter x antal tequila låg han plötsligt på köksgolvet och dummade sig. Detta var nog det mest seriösa av alla kort vi tog:-)

Vi pimplade efter ett isspett som hade försvunnit ner på 5m djup...

Han lovade i söndags att höra av sig för att vi skulle ses i veckan, för i söndags var "inte lämpligt". När ÄR lämpligt då? Precis som om det skulle bli bättre denna veckan. Hon kommer säkert ändå på fredag, så han ringer säkert sent torsdag kväll och talar om det. Då slipper han ju träffa mig på hela veckan. Men ändå vill han absolut inte göra slut. Märkliga människa. Känns lite som att, OM HON försvinner iväg ett tag - DÅ, då finns ju jag. Och det låter rätt ofta som att han hoppas på det. Eller om man inte tar tag i/ser problemet så kanske det försvinner av sig själv.
-FAAAAAN. Jag tänker i alla fall INTE höra av mig.  Skitgubbe

...där ute i cyberrymden som faktiskt verkar bry sig lite om en, trots att de inte känner mig. Kram till alla er.

En såndär småbitter helg. Fd har tagit ungarna och dragit till fjällen, så jag är utan barnen över en vecka nu. Har aldrig hänt innan. Också var HON här. Försökte sysselsätta mig med annat i lördags; var på ikea bl a, hälsade på en kompis i Göteborg och det var jättemysigt. Tills jag åkte hem och fick en timmes ensamtid i bilen. Bölade nästan hela vägen hem och var nästan på väg att svänga upp hos honom på hemvägen och ställt till en scen och bett honom välja. Men då hade det väl varit synd om henne igen. Morr.
Lipade nästan hela söndagen också och tänkte låtit bli och gått på träningen, så jag var lite lätt dämpad när jag kom dit. Han kom jättesent. Antagligen hade han släppt iväg henne med tåget, tyckte att jag mötte honom i bilen.
Han avslutade träningen med att säga att han skulle höra av sig i veckan. Vi kysstes lite på parkeringen innan vi skiljdes åt. *Suck*. Tålamod är inte mitt starkaste ämne precis. Vänta. Vänta. Vänta. Denna eviga väntan hela tiden.

Åkte upp till honom efter träningen och vi fikade och löste korsord. Det kändes "sådär". Vet ju dessutom att det är hennes helg nu som kommer och han var lite frånvarande, precis som han var i somras/höstas när han inte kunde bestämma sig för vad han ville. Han kramade inte tillbaka, och det kändes knepigt såjag blev ledsen, och när vi tog en skogspromenad i snön med hunden så kunde jag inte hålla tillbaka när han bekräftade att hon skulle komma till helgen,  utan grät fram; "skall vi göra slut"
-"Det borde vi gjort för länge sen", svarade han. Jag släppte kopplet och sprang gråtande därifrån samtidigt som jag sa, "skall jag komma upp och lämna tågbiljetterna till semesterresan så kan du åka med HENNE istället?". "Men du ville ju åka för två veckorsen, så varför?" undrade jag.
"Jag har inte sagt att jag inte vill åka", tyckte han. "Och jag har inte tänkt att göra slut", sa han och lugnade ner mig med kramar och pussar.

Jobbigt att alltid känna sig osäker. Men det har aldrig varit så bra innan, som den sista månaden, jag menar nu över jul och nyår. Då kändes allt perfekt.

Han var ute och pimplade fisk hela lördag dag, så jag passade hans hund under tiden och vi var ute och gick några jättelånga promenader och sen träffades vi, jag och han på kvällen vid halv fem, gick en rejäl runda i skogen och gjorde en lägereld och grillade lite kamben och rotfruktsröra. Jättegott. Sen hade vi tequila-race när vi kommit hem till honom igen. Jag ville bara ta två stycken, men han tyckte, att, ja vi har ju citron kvar, så det blev två till, plus något annat gammalt han hade i skåpet som smakade bäver...så vi blev lite lätt onyktra och fnissiga och tog massor med dumma kort på oss och på katten och på hunden. Fick nog bantat ner antalet kort från 40st till 8st halvnormala:-)
Vi var väldigt trötta och kröp ner tidigt...också ringde naturligtvis HON, och han är ju så rädd att jag skall avslöja honom, så han sprang naken ner och tog telefonen. Men jag var törstig på vatten och lätt på örat så jag sprang efter och satt nedanför honom och retades medans han pratade. Då var han inte lite nervös! Lite småförbannad på mig var han nog också, hur han nu kan vara det, det är inte jag som luras och kör dubbelt!
Vi stensomnade sen och vaknade inte förrän efter kl 5 på morgonen och åt räkbaguetter i sängen. Hade sovmorgon och låg och myste länge i sängen. Sen tog vi bilen ner till sjön och gick ut på den. Jag är inte såå noga med det, tycker det är fruktansvärt obehagligt med isar, men han fick övertalat mig. Vi pimlade lite, men fick ingen fisk. Men mest var det för att försöka få upp ett isspett som han hade tappat ner i vattnet, men det lyckades inte det heller. Och sen snodde hunden en av lovikavantarna och sprang iväg med och vägrade hoppa in i bilen så vi fick jaga henne ett bra tag. Busan! En riktigt mysig helg. Helnöjd:-)

Världens goaste vovve

Just i denna stund som jag sitter och skriver detta onsdag kväll, 21/1 kl 19.20 har han precis påbörjat sin resa till Stockholm, till HENNE och det gör ont. J-kligt ont.
Men lite kluvet ändå, jag kan nästan ta det ändå.

Igår var jag så rôsen, och frös på jobbet, skrev:"Brr, skulle vilja bada badkar nästa gång. Tågbiljetter 95kr till Köpenhamn, e det nåt som skulle va intressant? Tänkte om vi skulle hitta på nåt senare i vår." Sen satt jag och nästan lipade inne på dass, medan jag väntade på svaret och föreställde mig att han skulle säga blankt nej. Och jag tänkte mig mitt svar som "Förlåt, dumt av mig, klart vi inte hinner fram och tillbaka på en söndagkväll. åk du med HENNE istället, onsdag till söndag"
Men det kom:
" Du är mycket för att planera min tid" "Ja boka du"
Jag var som på moln och Ja, jag kan ta det att han är hos henne nu!

Så nu försöker jag hitta roliga saker att planera med honom i Köpenhamn. Tips mottages gärna!

Jo, visst var det så att hon hade biljett hit denna helgen, men han ringde åtminstone igår kväll och ville träffa mig innan den 30 januari. Och han sa att nu kommer hon få svårare att skaffa billiga tågbiljetter hit ner och det lät som han hoppades på det med...men så ringde den andra telefonen så vi fick avbryta. Sen kom det ett sms en timme senare "söndag kväll går det bra". "bra och bra, lördag hade varit bättre, men en får va glad för det lilla :-)" svarade jag. Vill ha honom en hel helg! Det kändes ivarjefall bra att han längtade efter att träffa mig trots att hon är här hela helgen. Och han tränar söndag kväll, han har varit borta pg a sina revben sen före jul nu så det blir ingen lång stund jag får honom, men natten iaf:-).

Vi skulle höras av ikväll, för att se om vi kan träffas i helgen, men jag vågar inte ringa, för jag är rädd att han skall säga att HON kommer hit i helgen och nästa vecka skall han ju dit. Då får jag inte träffa honom på kanske över tre veckor. -Jag står inte ut! Vet att jag kommer bli såå besviken på svaret. *suck*  Hur sjutton skall vi lösa det?

Pina, pina, pina 

Idag var mäklaren hemma och tittade på mitt och fd:s hus för värdering så han skall kunna lösa ut mig. Är nervös för det svaret med; att det inte är värt så mycket och att jag kommer förlora massa pengar och då kommer jag inte kunna bjuda på det huset jag vill köpa som strax skall bli till salu. - Fast det får jag nog inte ändå, det har världens läge, även om det är pyttelitet (60kvm) och helt nytt kök i ek, och totalrenoverat helkaklat badrum, och en jättestor tomt 6600kvm. Så det blir nog inte mitt. Tyvärr.

Och fd gjorde ett sista tappert försök att försöka övertala mig om att jag inte kan göra så här, trots att det varit slut ett år! Men inte en enda gång han sagt att han vill ha tillbaka mig för att han tycker om mig. Det enda han någonsin sagt är; tror du inte det?

Igår morse gick jag med hunden i tvåochenhalvtimmes promenad och tyckte synd om mig själv som inte sett honom på 12 dagar!!! Sen släppte det...när vi pratat en stund i telefon och bestämt oss för att ses på kvällen. Så vi struntade i träningen och var hemma och myste istället. Han hade möblerat om och fått köksbordet vid fönstret istället. Och hårborsten var tömd och mina linser, tamponger och andra attiraljer som jag smugit dit låg prydligt i små burkar på toaletten, undrar om han/hon sett något? Han brukar vara så försiktig med att jag inte skall glömma kvar några spår av mig. Borsten låg inne i spegelskåpet nu, men jag använde den febrilt ändå :-) också fick min tandborste flytta in...
Antagligen får vi inte ses nästa helg, HON kommer säkert ner. Skit, och den 21 januari skulle han tydligen inte till Stockholm som jag trodde, utan de skulle vidare till Älvdalen och åka hundsläde. - Kan inte VI hitta på något kul då en helhelg tyckte jag svartsjukt. Jodå, svarade han. Så nu måste jag komma på något roligt.
Nån där ute som har något förslag på kul aktivitet i närheten av Göteborg??
Han tyckte att det känns som vi ses mer och mer, och det vill han gärna. så allt kändes bra. Så nu klarar jag mig säkert fler än två dagar...:-) Så här länge har han inte klarat av utan att få ågren innan. Då har det varierat från dag till dag. Ena dagen har har velat ha mig, och nästa inte, och sen vill han och sen inte. Jättemysko. Men nu sa han att han bestämt sig för att han gärna vill fortsätta träffa mig.
Tok-kääääär.

Hjärnan säger en sak och hjärtat något annat, och hoppet är väl det sista som överger en...

så just nu känns det riktigt nattsvart - har inte träffat honom på 12 dagar * suck*. Först för att HON var här nyårsafton och fem dagar framåt, sen var ena dottern här (hon åker hem idag...) och jag kan slå vad om att HON kommer hit på torsdag till söndag igen. Och nästa vecka åker han och hälsar på henne i Stockholm onsdag till söndag igen. - F-n. Jag är körd. Hur sjutton skall vi nånsin kunna träffas när det är så här krångligt hela tiden.

Och så börjar jag få panik över att hitta en ny bostad snart. De säger att de behöver inte hyra ut huset förrän till sommaren, och de tänker inte köra ut mig - ......MEN (så känns det). Måste hitta ny bostad snart. Lägenhet är inte tal om, dels finns det inga, dels kvävs jag om jag bor i lägenhet. Bodde ett år i en lägenhet på tredje våning, det fick mig att må skit. Här finns ett hus som snart skall bli till salu, men antagligen blir det för dyrt för mig. Jo, jag skulle nog ha råd, men det räcker ju att det är ett par som VILL ha det, så har de ju mer kapitalstarka än jag och kan bjuda högre.

kom precis på det efter att jag publicerat det förra inlägget, vad man skall likna vårt förhållande vid.