Tycker tillochmed illa om hennes hund

Tillbringade kvällen och en del av natten hos honom igår, natten till nyårsafton. Han var hundvakt och hade hand om hennes hund också. Kan inte hjälpa det men jag tycker till och med illa om hennes hund:-)

Vi gjorde nog inget annat än gosade hela kvällen, det var jättemysigt, och han berättade massor med saker och vi låg länge och pratade. Mådde bra, även om hon kom upp på tapeten flera gånger. Han tror inte på att jag kommer stanna kvar hos honom tillräckligt länge. Det här med åldern igen. Antagligen därför han inte klarat av att spola henne.
Jag sa att jag ville ha honom i flera dagar, för det är orättvist att han umgås med henne så himla länge. Han gnäller lite över att han aldrig vet hur länge hon stannar, hon frågar inte utan bara bestämmer när hon köper sina tågbiljetter hit ner. Toffel kan jag tycka då.
Fick inte sova över, dels för att han var rädd att ena dottern och hennes sambo (som besökte nån i Gbg) skulle komma hem. (En gång trodde vi t o m att de kom, när det lät som det smällde i en bildörr, så vi bara flög in på dass och slet åt oss kläderna. Fast vad hade det egentligen spelat för roll, den dottern visste redan om det...de hade pratat om det härom dagen att vi fortfarande ses. -Vad tycker HON om det då, undrade hon...Dessutom skulle han springa Sylvesterloppet idag kl 12 och han trodde aldrig han skulle orka det  OCKSÅ om jag låg jämte honom hela natten...

Många kyssar och gott nytt år innan jag väl åkte hem, bad honom att tänka åtminstone lite på mig ikväll, då hon kommer vara här, och det lovade han. F-n, sa jag, jag kan inte ens ringa till dig ikväll. - Men du kan sms:a, tyckte han. -Du svarar väl ändå inte, sa jag. -Jo, det gör jag.
Bestämde att vi nog skall träffas på måndag kväll, trettonaftonen, hoppas inte hon stannar såå länge åtminstone. Då skulle jag få stanna över, men antagligen är jag sjuk då, han var jätteförkyld och ynklig och räknade på att det bryter nog ut på mig på fredag...
Kommer nog skicka 14 sms ikväll till honom och säga: KOM HIT :-) VILL HA DIG

Nästa stund funderar jag fortfarande på att göra slut, även fast jag älskar honom. Detta kan aldrig sluta väl för

någon part.


Han har en bonad i köket...

...som visserligen är nedtagen nu, (och där sitter just nu en gammal tryckt julbonad istället), men den säger något i stil med:
GLÖM INTE LEVA MIN VÄN,
DAGEN SOM GÅTT KOMMER ALDRIG IGEN

och då kan jag tänka, att varför skall jag egentligen bekymra mig. Lev i nuet, och njut av de stunder du får träffa honom, då är det ju ändå som bäst. (Det är stunderna där emellan som gnager.)

- Skitgubbe, älskar dig.

Denna eviga väntan

...på att vi skall träffas, eviga väntan på att han skall ringa, eviga väntan på att det är min tur.
Magont, kommer vänta hela dagen på att han skall höra av sig, om att ses ikväll. Pessimistisk som jag känner mig nu, så kommer han skippa mig ikväll för något annat.
Drömde i natt att jag kom dit ikväll och då satt HON den andra redan där och tittade inte ens upp när jag kom in.
-Vet du att jag också dejtar honom, frågade jag.
- Klart jag vet, sa hon och hånlog, du skall inte tro att han egentligen bryr sig om dig, du har inte en chans.
F-n, skall hon få hela denna helgen också med honom - 5dagar. Nu är jag helt körd.
Jag skall protestera och kräva minst 4 dagar nästa vecka...
Eller så gör jag slut, och tar mitt sargade hjärta och går  *suck*, inte lätt. Skulle vilja behålla min värdighet.
F-n, j-vla skitstövel. Hatar honom, han får inte göra så här.
Älskar honom.

Detta är ju helt sjukt egentligen att dela karl med någon annan.

Jag har gått som på nålar i 4 dagar nu, bara för jag vet att HON har varit hos honom. Lipat två nätter och tyckt synd om mig själv, för att jag fått backa. Idag kändes det lite bättre, gick en mil för att rasta hjärnan. Och funderade återigen på att göra slut. - Mitt nya nyårslöfte, sluta var kär i skitstövlar...och jag var nästan inne på den linjen också, men hade ändå ångest ikväll när vi skulle träna. Han skulle ju inte komma eftersom han brutit revbenen (mitt fel - läs förra veckas blogg...), men han skulle kommit och duschat iaf, men han kom aldrig, så jag hade riktigt ont i magen när jag ringde honom, trodde att han andra tjej, hon kanske fortfarande var kvar och han hade skippat mig helt nu.
Hon hade åkt hem, men hennes hund var kvar, och två av hans döttrar var där. Då kommer hon på onsdag (nyårsafton) igen, undrade jag. Ja, på kvällen, sa han. - När får jag träffa dig då? På tisdag kanske, svarade han, men jag hör av mig, sa han.  (Puh lite lättad igen.) - Trodde du hade glömt mig nu, sa jag, när hon nu fått 4 dagar med dig. - Nej, det har jag inte, lovade han.
Fast helt säker känner jag mig aldrig förrän tisdag kväll, om han nu kan då. Det kan ju faktiskt ändra sig. Eller att hans barn är hos honom då eller nåt annat som sätter käppar i hjulet.
Asch, det känns rätt skit. Jag kommer aldrig få honom helt själv. F-n hur kan han älska två samtidigt!!!???
Men nu känns det som jag kan sätta lite press på honom, det har känts lite mer så där "kärt" som det var i början när vi träffades. Han klagar rätt mycket på henne också, till min fördel känns det som.

Djup *suck*

måste ta tag i mitt liv
Har fortfarande inte fått rett ut bodelningen med min fd. Det kommer nog dröja hur länge som helst innan jag orkar ta tag i det. Fast det blir nog inte lättare. Hyr världens gulligaste torp, och har världens goaste hyresvärdar/grannar, men bor bara här tills vidare. Letar efter ny bostad. Tänker köpa ett hus. Fast måste få ut pengarna från det gamla först. OOOOORKA ta tag i det.
Mannen som jag älskar/hatar tyckte jag skulle köpa hans grannhus, där tanten nyss hade dött. -Kan jag väl inte göra. Som om jag inte har tillräckligt med problem ändå!!! Och vilket rännande mellan oss det skulle bli, då skulle det vara ännu svårare för mig att behärska mig från att inte besöka honom när HON är där. F-n jobbigt att tycka så illa om någon man inte känner. Eller fel ord, jag skulle säkert tycka om henne, om inte allt det här vore för honom. Egentligen känner jag för henne. Det är lika synd om henne som om mig i hela den här skiten.

Och min föredetta har inte gjort det enklare heller. Han tänker inte ta hand om barnen längre säger han; jag får sköta dem. Sjysst att inte vilja veta av sina egna barn.  Men det är nog en sorts bestraffning mot mig för att jag inte skall kunna ha något liv vid sidan om. Svartsjuk som han har blivit. JAG har aldrig någonsin varit otrogen, det var slut långt innan jag och Martin började på något, fast det anser han inte, bara för att jag inte hade flyttat. Sen att vi hade skilda sovrum under flera år etc etc, och att jag lämnat tillbaka förlovningsringen, det räknas tydligen inte. Det var väl det där med att OOOOOORKA ta tag i livet och flytta. Men det har jag ju gjort.
Måste ta tag i mer i mitt liv. Kram och gonatt.

Hon som är vittne till allt dumt, men som aldrig skvallrar

Världens goaste Sessan...

Ensam-på-en-lördagkvälls-ångest

Här sitter jag ensam framför datorn och undrar vad de hittar på nu. Skrattar hon, har de kul tillsammans, eller är han så där sammanbiten som bara han kan bli när han har ångest. Har han ågren igen, kommer han undvika mig imorgon kväll när vi skall träna? F-n.
Funderar på att göra slut. Nytt nyårslöfte. Jag måste gå vidare med mitt liv. Har klämt ett nyårslöfte varje år det sista - och JAA, jag har hållit dem: Börja träna, börja styrketräna, börja springa igen, sluta äta godis. Ett löfte varje år. Skall det nu vara; sluta vara så förbannat kär i den jävla idioten.
F-n jag älskar honom.

Så vansinnigt jobbigt att längta efter honom jämt. Dum som ett spån är jag, som bara kommer tillbaka och förlåter honom hela tiden. Vi slogs faktiskt  förra helgen. Det kan han gott ha. Örfilade honom, och sa att jag hatade honom. Försökte knäa honom ett antal gånger också, också pussades vi omvartannat.
Och försoningsälskade...så klart    X7

Det kommer bli sömnlöst denna natten också. Vill ha honom. Vill inte dela honom med någon annan. Frågan är bara huuur skall HAN ta sig ur det här, det kan ju inte fortsätta i all evighet, eller kan det det? Någon måste bort. - Inte jag. Jag tar hellre 5 fel för vägran.

Julaftonsmorgonen

Kan det bli mer stämningsfullt än så här

Uppesittarkvällen

Guuuud vad jag är kär. Det var den bästa julaftonen på länge, trots allt.

Han ville jag skulle komma dit och fira lite jul med honom. Först var det tal om julaftonen, men det skulle komma dit så mycket folk då, så det var väl lika bra det. Så vi bestämde träff dagen innan. När jag kom dit, var han helt uppe i varv och hade julstädat, och skulle lägga ut mattor i hela huset. Där har nog aldrig varit så prydligt någon gång. Dessutom hade han köpt nya jeans 800:- och en skjorta från Jack & Jones. Jag dog nästan, så snygg var han. Vi lagade mat och satt och myste i soffan och spelade bingolotto. Alldeles lagom mysigt. Telefonen ringde ett par gånger under kvällen, och han skojade lite om att det var "hon", den andra som ringde och att jag skulle ropa hans namn om han svarade. Men det var inte hon.

Gick en promenade med hunden sen på natten, det var kallt ute, men skönt med luft. Vi gick bort till hans original till granne (som var bortrest) och tittade och förundrades över hans avsevärda högar med bröte på tomten.

Sov jämte honom på natten. Eller sov och sov....

Fast han hade så ont i revbenen efter förra veckans sjöslag, så jag fick inte krama honom riktigt så mycket som jag ville.

Vi gick upp halv åtta på morgonen och åt frukost. Tog lite stämningsfulla kort. Kändes jättemysigt. Han skulle traditionsenligt iväg och bada bastu på julaftonsmorgonen. Bättre start på en julafton kunde det inte bli.


Nu är hennes borste helt full med mitt hår. Gud vad jag har kammat mig.

Hon skulle komma dit den 25. Och stanna till den 28, sa han. Hon och hennes tågbiljetter, klagade han.
När får jag träffa dig igen då? -2009...Låter länge till.

J-klar, nu är jag där igen. Jättekär igen och kan inte sluta tänka på honom. Hade nästan kommit över honom igen. Han är så jäkla snygg!!!


Bara att nu är jag rädd för, att vi är tillbaka på ruta ett igen efter denna helgen som han tillbringar med henne. F-n. Han får inte lämna mig igen. Nu lipar jag åter igen. Klart att hon är bäst om han myser med henne i 4 fucking dagar!!!

Hoppas han har rejält ont i revbenen så hon inte får pilla på honom alls.

Gud, vad jag saknar honom. Kommer nog inte kunna sova i natt. Älskar honom.

Och nu sitter jag här och är på väg att skicka iväg ett sms till honom, bara för att påminna om att jag finns. Antagligen tjänar det ingenting till. Han kanske tillochmed blir förbannad över att jag gör mig hörd. F-n vet inte hur jag skall bära mig åt. Men gjort är gjort. Skickade iväg texten; "Glöm mig nu inte bara för att hon får 4 hela dar o ja bara 15 tim. Orättvist...:-)kram

Givetvis kommer han inte att svara.

Fattar inte hans sista kovändning, den kändes så väldigt definitiv. Först vill mannen ha ett upphåll, sen vill han ha mig framför allt annat. Jag fattar ingenting. Det går över mitt förstånd. Så här har det varit hur länge som helst. Undrar hur många månader till jag orkar med det. Krossa mitt hjärta, gör det helt igen, krossa mitt hjärta, gör det helt igen.

Undrar hur många han har torterat så här innan mig...


F-n han knäcker mig.


igår morse...

något avslappnad...

7ggr på en natt...

...det var nog rekord, i varjefall för mig.
Vi hade avslutning med träningskompisarna och badade tunna. Åt god mat och drack lite öl och vin. Det var en jättefin kväll. Vi blev nog lite lätt påverkade båda två, och satt kvar i tunnan när de andra hade gått upp. Halkade omkull utanför tunnan och välte utanför i singeln. Han fick småsår på hela ryggen och fick nog en spricka i något revben. Jag lyckade slå upp ett knä, ena handleden, armbågen och ett jack i pannan...
Jag var rätt så förbannad på honom när vi skulle hem. Egentligen ville jag nog inte följa med. Kluven. Minns att jag skrek åt honom att vill du inte ha huvvet får du inte kroppen heller, också blev jag ledsen och grät och han försökte hålla fast mig och pussade och kramade mig.
Men jag följde väl med. Mysigt är väl inte rätta ordet. Svettigt snarare. 7ggr på en natt.
Vi bestämde att fira kvällen innan jul ihop. Först pratade vi om julaftonskvällen, men hans gamla fru skulle komma dit också. Jag sa skämtsamt, ligger du med henne med...men då tyckte han jag var dum.

Nu är snart hennes hårborste full. med mina ljusa strån. Om hon inte är helt blind så borde hon upptäcka det. La ner ett kvitto med storlek Small i nattduksbordet på hennes sida. Det är ivarjefall ingen mer än hon och jag som har det i familjen...

Det sket sig...

när jag kom dit på onsdagkvällen hade han tänt levande ljus i hela köket och eldade i vedspisen och var jättego...så jag kunde inte vara arg...
utan föll igen. Suck.
Så det slutade med att vi bakade scones i vedspisen och myste.

Idag skall det ske. The end!

Jag har grubblat halva natten. Detta måste få ett slut.

Han skall inte få såra mig mer.
Inte förstöra julen för mig också. - Bättre jag förstör hans.

Skall gå dit ikväll och göra ett riktigt "the end".

Och kanske något mer...

Gått och värkt hela veckan...

Gått och värkt hela veckan, känns nästan som frossa. Försöker låta bli att tänka på honom, men kan inte låta bli, han finns där den mesta tiden. Jag bara väntar på att han skall ta mod till sig, ringa och säga att det verkligen är slut och ingen återvändo. Suck. Fast jag vill det inte. Eller jo, kanske. Och han vill det tydligen inte heller ; att det skall ta helt slut...Också skulle jag vilja ha en förklaring till allt som har hänt det sista. Sist vi älskade sa han att han tyckte så mycket om mig. Eller var det P-N som talade, jag kan ta det, men då tycker jag han är ett stort äckel, ett stort svin. Men jag kan inte ta att han har sagt det sista att han fortfarande har känslor för mig, och att han bryr sig om mig. Det kan jag inte ta, för då kan jag inte ge upp oss.
F-n vad det gör ont, att veta att man är nästan bäst. Frågan är om jag inte är bäst, men han skäms för mig, skäms för att det är så stor åldersskillnad. Det har känts så ganska många gånger, att han är rädd att bli sedd som en ful gubbe som springer efter småflickor.

Men jag börjar tröttna på det här. Han har förstört det sista halvåret för mig, midsommar var hemsk, för att inte tala om semestern och allt velande fram och tillbaka hela hösten. Han har förstört lika mycket för den andra också, bara det att hon vet det inte...inte än.

29 november

var jag hos honom hela kvällen. Han bakade pizza med tacofärs på, och vi spelade alfapet och satt och pratade hela kvällen och det var jättetrevligt. Kom inte i säng förrän efter 02....
Hans ena dotter var hemma och hälsade på också. Hon berättade om sina kärleksproblem och om hur det jobbigt det var att ha två förhållanden samtidigt - kan undra om det ligger i släkten, eller om det var ett försök att reda ut han problem med det. Men i såfall var det lågt av honom, att inte kunna reda ut det själv.
Har inte orkat blogga på ett tag, men funderat desto mer.
Vet inte om jag orkar med det här längre. Han är nog den största skitstövel som går i ett par skor. Efter vad jag fick höra härom dagen så är det inte första gången heller...så antagligen inte den sista....

RSS 2.0