Kräftfestivalen i Glommen igår kväll

En jättetrevlig kväll, som vanligt var han lite trögstartad, men sen flöt det på. Dessutom är det jättegott med havskräftor. Vi gick och myste lite på marknaden och tittade i alla hantverksbodar, och sen åkte vi ner och tittade i Galtabäcks hamn innan vi åkte hem och åt kebabpizza OXÅ. Någon utan botten i magen:-) Drack lite öl och snaps. Sov jättegott!!!!

Återfall

fick vi igår igen. Jag smsade och talade om att jag skulle komma upp. Han var väldigt kramig och var tvungen att ta i mig precis hela tiden när jag kommit. Vi sjösatte båten och tog med båda hundarna (hon har ju dumpat sin hund där...som hämd?, och aldrig hämtat den igen) ut och satte oss på en klippa och badade med hundar och givetvis skulle han demonstrativt bada nakenbad.
Och sen var vi där igen, han ville jag skulle stanna över och vi pratade och gosade jättelänge, innan vi kom fram till att vi skall nog försöka igen. Han sa att han tycker jättemycket om mig, men egentligen vill han inte vara bunden vid någon, men det måste ju vara något speciellt eftersom vi kommer tillbaka till varandra hela tiden. Typ femtonde gången nu, eller mer...och jag älskar honom, helt hysteriskt jobbigt.
Nu skall han iväg på semester och fiska i 9 dagar åker imorgon natt. Kanske bra om det inte blir för intensivt igen. Jag klarar nog av att ha is i magen nu. För nu ÄR hon verkligen borta, och jag tror honom.

Överkompenserat

har han gjort nu, ända sen den här historien med hunden. Han bar ju sig riktigt dumt åt tyckte jag. Och vi tyckte vi skulle ta ett uppehåll. Men åkte ändå dagen efter, lördan 29 maj ut till havet, en helt underbar kväll och grillade. Jättemysigt. Satt och såg på solnedgången ända tills den gick ner.
Sen har han fjäskat som bara den. Han vill komma och hjälpa mig med  allt möjligt och han skall ordna och fixa. Och så fort jag smsat så kommer det trevliga svar. Innan har det varit lite surt ibland.
Och sen föreslog han själv att han skulle ta ledigt midsommarveckan så vi kunde åka till Danmark, och mina barn fick följa med, det har ju varit en omöjlighet innan att träffa dem. Och vi hade jättetrevligt.

Halvdålig start på dan

Fick en lite halvdålig start på morgonen. Har inte känt behov av att blogga det sista, för allt har funkat bra. Men han ringde mig för en timme sen och ville att jag skulle komma dit med hans hund som jag haft den sista veckan för att F.D skulle till Åland och hade inget EU-pass till SIN hund som dessutom ville ha sällskap, en hund som är valp till den hunden jag passat, och som han känner att han prackat på henne.
Jag fick ganska dåliga vibbar och körde, snäll och dum som jag är dit med hunden med gråten i halsen, men han bedyrade att han inte skulle göra några dumheter. Kan inte hjälpas att jag tycker det känns rätt pissigt ändå. Litar inte helt på honom, eller är det henne. Hon verkar rätt påstridig,  och vill säkert ha tillbaka honom igen och han är ju så JÄLVA TOFFLIGT MESIG ibland, så jag hoppas han inte går på det, men han lovade att inget kommer hända, hon skall ju bara lämna hunden.
OCh vi skall ses på lördag kväll och göra något.
Men lite orolig är jag ändå. HAde god lust att smsa henne för att förstöra och meddela att jag lämnar hunden där nu så den får sällskap...men, men, får väl ha is i magen som vanligt. Tar det aldrig slut, måtte hon försvinna ur våra liv snart. SUCKKKKKKK.
Antagligen är han dessutom rädd att hon skall få veta att vi dejtar också, jag menar om inte hans hund är där, var är den då????

Fick ivarjefall pussat på honom en del.


Officiellt - äntligen

Äntligen officiellt, om han nu inte får ett ryck igen. Men jag krävde att få veta att det verkligen är SÄKERT att hon inte är aktuell längre och det lovade han. Låter desperat, men jag känner mig ändå orolig trots allt, inte så konstigt med tanke på att vi har kört dubbelt så fruktansvärt länge. HON har ju inte fått reda på att vi har fortsatt och att det var därför han ÄNTLIGEN lämnade henne. Medan jag har levt med det dag ut och dag in och gråtit floder mellan varven.

Men idrottsavslutningen var vi ivarjefall officiella. Helt öppet. Let us stay there. Älskar skitgubben.


Kärleken i Nyhavn


Pölse i Köpenhamn


Äntligen är han BARA MIN

Vi åkte tåg ner i fredags, jag började faktiskt med att ställa honom mot väggen; hur skall vi ha det? Och vi kom fram till att; inget mer smygande, jag vill vara officiell, men han menade på att hans döttrar och syskon vet det redan, så det har jag varit hela tiden...fast det anser inte jag när det har funnits en kvinna till. Och att vi skall fira högtider ihop. Så jag har siktet inställt på midsommar just nu.

Det var en jättetrevlig helg, vi bara tog det jättelugnt, promenerade, fikade, drack öl i Nyhavn och tittade på folk. Inget pretantiöst alls. Bara var! Gick på ett par museum också.

Kär.
Kär.
Kär.
Kär.
Kär.


På väg till Köpenhamn idag

Fast jag känner mig lite velig. Var hos honom igår kväll, och pratade lite, försökte få honom att prata om oss och framtiden. Han har nu äääääntligen dumpat den andra. Så jag undrade var vi står nu. Blir jag officiell, jo, han hade berättat åtminstone för dottern att han skulle med mig på semester i helgen. Men sen då?

Känner mig ltie bitchig idag, har varit vaken sen igår morse, alltså drygt 24 timmar, så jag kommer nog inte vara något övertrevligt sällskap.

F-n vad det är jobbigt med karlar.

Vackert väder gör en glad :-)

och igår tog jag och hunden en promenad hem till honom i solskenet och det kändes precis som i "gamla" tider. Då "smög" jag alltid dit genom skogen. Hade inte varit där sen i söndags kväll, då vi också myste lite. Han sågade ner grenar till ved igår och jag hjälpte till och plockade lite ris. Sen satt vi på varsin sten och myste i solen, och gosade lite innan jag gick hem.
En alldeles trevlig kväll.
Vi bestämde "dejt" på lördag kväll. Det fina vädret skall hålla i sig, så eventuellt picknick kanske.

En helt okej dag. Jag besiktigade ett hus jag gått och trånat efter, och på fredag är det mitt!!! Känns stort/bra.

Också skall jag resa till Italien på söndag till måndag, så det är ttur för mig att jag får se honom lördag i a f  så jag inte längtar ihjäl mig.

Sen kommer påsken, och HON säkerligen. Måste jag få en dag!

Han och jag har anmält oss till Vasaloppet nästa år. Han klår mig säkerligen, trots sin ålder! Fruktansvärd kondition han har!!! Måste träna mer!

Också är hon här igen - f-n

Också kommer hon denna helgen med naturligtvis. - Men jag överlever det, tyckte han när vi snackade i telefon i onsdags. Nu sa han tillochmed själv att han måste göra sig av med henne, för hon är så jobbig. Vad är då inte jag, undrade jag.
När skall du dumpa mig då, undrade jag. - Sluta vara så drastiskt, säger han då.

Kanske jag ifrågasätter för mycket.

Bowlade i Varberg igår kväll

Jo, vi kom faktiskt iväg och bowlade igår kväll. Väldigt trevligt, men litet sting kände jag när han sa att han varit med "henne" och sin dotter och dennas kille och bowlat förra helgen också. Trodde lite det kunde varit en grej för oss...
Sen åkte vi och handlade mat och sedan hem till honom och gjorde kräftsoppa. Hon hängde på telefonen och hade antagligen ringt 18 ggr, men han tog det tredje gången, så vi fick vara i fred sen på kvällen.
Undrar vad han tänker egentligen, har ju slagit vad om 4000.- på en resa att han inte kommer klara av att lämna henne (även om jag givetvis hoppas), och komma fullt tillbaka till mig innan 20 maj (han sa att han ville ha t o m 31 maj på sig), och han kommenterade det med att det var lättförtjänta pengar.
Vi älskade 3ggr i natt. Kunde vrida ur sängkläderna på morgonen, så han var tvungen att byta dem.
Sen skjutsade han hem mig på morgonen, för jag skulle jobba.
Kommer gå med ett leende på läpparna hela dagen. - Älskar honom

Ibland förvånar han mig

Har inte orkat blogga på ett tag. Det har inte hänt såå mycket. HON var här förra helgen, men jag har haft så många järn i elden att jag nog inte ens hann känna efter och ens lipa en skvätt eller så börjar jag bli starkare. Det enda som hände var väl att vi stod och pratade rätt länge efter träningen i söndags, helt svettiga och höll plötsligt på att käka upp varandra...:-)
Och han vill att vi skall ligga lågt ett tag, vet inte om det beror på att hon börjar misstänka något? MEN vi skall trots det träffas denna helgen, jag förstår mig aldrig på den "gubben".

Har haft fullt upp precis varje kväll denna veckan, så vi har inte pratat förrän ikväll, och då kom han plötsligt med förslaget att vi skall åka och bowla på lördag kväll. Helt otroligt, han har ju hela tiden varit så rädd för offentliga miljöer tillsammans med mig. Och HAN skall boka, så vi får väl se var. Det sista har jag kritiserat honom rätt mycket för att jag inte vill vara "hemlig" längre och att han måste skämmas för att synas ute med mig. Så kanske det är ett steg, eller så vill han röka fredspipa INNAN han vågar göra slut...? Glatt överraskad blev jag i varje fall i ett par sekunder. Till saken hör också att jag plockade fram telefonnummerna till tre olika bowlinghallar i närheten, patetiskt nog för att DE skulle åka iväg, men det blev aldrig. Antagligen tyckte hon det var för dyrt. Tydligen väldigt ekonomisk enligt honom.

Ibland undrar jag vad det egentligen är jag tvivlar på

Vi träffades igår kväll. Det var hur mysigt som helst, och kramigt och pussigt. Och allt känns bara sååå bra och han vill fortsätta ses. Jag frågade om han funderat något över sitt liv, och om han tänker ta tag i det (att vi är två som båda vill ha honom, och som han inte kan bestämma sig för vem)och det hade han sa han.


Ibland undrar jag vad det egentligen är jag tvivlar på.

Älskar honom.


Cyklade ivält i fredags, och jag var inte ens onykter

Har försökt att låta bli att tänka på honom denna veckan, han sa ju att hon skulle ner denna helgen, men jag tror faktiskt inte det blev så och det känns bra för min del. Hoppas bara han tar tag i sitt liv nu då.
Så jag bokade in massa "things to do" denna veckan. Skulle ner till samhället och hälsa på en annan hjärtekrossad vän i fredags kväll och vi skulle dricka vin och prata. Hade med mig lite kärlekssubstitut i form av choklad i en tygkasse hängande på cykelstyret, och den gick rätt in i framhjulet när jag kommit nerför den långa backen från mitt hus. Bom stopp blev det och jag flöööög bokstavligen över styret och landade på brösten. Tappade andan och låg mitt på vägen och flämtade efter luft i säkerligen fem minuter innan jag kunde andas normalt igen. Jätteont i revbenen på ena sidan, skrapat upp bägge smalbenen, knäna, armbågarna och jättelårkakor efter växlarna på cykeln ont i ena axeln eftersom jag tog emot mig med händerna...men jag klarade ansiktet.
Pratade med honom efter träningen igår, kunde inte vara med själv eftersom jag var "leabröten", och han skällde på mig för att jag inte hade haft hjälm och undrade varför jag skällde på honom jämt för att HAN skulle ha hjälm!!! Han fick ju en av mig i julklapp som han skulle ha för han cyklar till jobbet jämt, men den fick jag tillbaka för han hade ju redan en hjälm, som han inte använde, men nu gör han det sen dess!

Jag sa att jag saknade honom. - Det är bra, sa han.

Vill dra täcket över huvudet o sova bort de närmsta månaderna

Självklart kan jag inte sluta hoppas. Förra lördagen grät jag nog konstant hela dagen, pratade med honom en gång på telefon, men då var han trotsigt sur och sa att han inte "kom ihåg" att han hade lovat mig någonting dagen innan. Så j-kla lågt. Jag frågade vad jag skulle säga om någon undrade om oss, ska jag säga att vi har ett uppehåll eller vad?, undrade jag. - Du får göra precis hur du vill, sa han. - MORRRR. Också frågade jag hur många månader han behövde för att våga sätta emot. Jag slog vad om 4000:- på att han inte vågat göra slut med henne - han har 3 månader på sig, sen berättar jag för henne allt som har hänt. Han ville ju har Tiiiid på sig, för det behövde han. Jäkla mes!!!!! Så jag undrade om han skulle feg-dumpa mig genom ett uppehåll, men det vägrade han svara på.
Sen lugnade jag mig lite, sa att jag bara vill dra täcket över huvudet och sova bort de närmsta månaderna för allt är så jobbigt. Och att han sjäv hela tidden säger att jag inte skall ge upp så lätt. Så då sa jag att jag backar ett par veckor, men att inte träffa dig är väl att ge upp!
Pratade med honom förra måndagen igen, han undrade om jag hade lugnat ner mig. Och så sa han att han ville träffa mig igen...(antar att han också lugnat sig)
*suck* kär

Han vill inte göra slut - vi skall ha ett uppehåll...

Det var jättemysigt igår kväll, första delen, han hade städat bland cd-samlingen så vi lyssnade igenom massa låtar, med bl a Lisa Ekdahl och Tottas duetter, sen var jag tvungen att få det ur mig, jag orkar inte tävla mot HENNE hela tiden, det knäcker mig.
- Det kommer aldrig bli allvar mellan oss, sa jag.
- Tror du inte det, sa han.
- Nej, du kommer aldrig släppa henne, sa jag. Det har ju för f-n gått snart ett år sen du sa det sist.
- Det är vad du tror, svarade han.
- Jag skulle vilja att du träffar mina barn och jag vill inte vara hemlig längre.
- Du är väl inte hemlig, mina barn har ju träffat dig, senast nu i vinter sa han och jag kan ju inte träffa dina små så länge jag har två kvinnor.
- Ja, men då sa du ju till henne att vi bara var vänner. Det kommer aldrig att bli VI på riktigt.
- Det är vad DU tror, svarade han, jag skall ordna upp mitt liv, men tills dess så bör vi nog ha ett uppehåll på några månader. Jag kan ju f-n inte ha två.
Jag åkte hem och hämtade biljetterna till vår Danmarksresa. - Du kan åka med henne istället, skall vi ha ett uppehåll kan vi ju knappast åka.
- Jo, men jag vill åka med dig.
- Säkert, och hur tror du det kommer gå om vi skall sova två nätter i en 1.20 säng!, sa jag. Hur kul blir det.
- Jag VILL åka med dig.
- Gör slut med mig istället, sa jag.
- Nej, jag kommer tillbaka till dig, men jag behöver tid på mig.
- Säkert, hur dum tror du att jag är egentligen! Du skulle ju göra slut med henne förra sommaren, och så skulle vi ses till hösten igen, och vad hände då? (Han försökte göra slut, men HON ville att de skulle försöka igen...) Och om jag släpper dig nu så kommer du inte tillbaka, för då umgås du bara med henne också är allt så där mysigt också är jag inte värd någonting igen.
- Jag lovar, jag kommer tillbaka.
Så det slutade med att han lovade mig säkert 10 gånger att han kommer tillbaka till mig, sen älskade vi och somnade.

Inte ropa hej förrän man kommit över bäcken!

F-n vad rätt jag hade där. Skrev till honom att jag kommer upp ikväll. Fick: nej, jag skall vara ledig lördag och söndag och vem är det som bestämmer? 
Jag svarade, att det gör väl HON, för hon kan ju bara boka resa hit ner, också får jag anpassa mig. Nu är jag ARG!
 Morr och han som varit sjuk¨skriven hela veckan för han har haft ont i ryggen. Också har hon varit här. Men antagligen skall hon komma hit imorgon IGEN. Hon åker kortvasan just nu, så hon kommer nog med nattåget imorgon på morgonen, skrev det också, men han svarade aldrig. Så han är väl rädd at jag skall komma, stanna över natten också kommer hon på morgonen... Kan bli knepigt. Så jag ringde upp. Blev lite sårad, ledsen för att jag ordnat barnvakt och allt en extra kväll hos fd ikväll bara för att jag skall kunna träffa skitstöveln, också blir jag ensam istället.
Men då hade han ångrat sig, så jag fick komma en liten stund ikväll ialla fall. För jag sa, HON kommer ju nästa helg OCKSÅ, och jag MÅSTE få träffa dig.
*Suck*, fan vad jag känner mig klängig. Undra på det när man tävlar mot någon annan.,

Hu, eviga väntan

F-n, kände efter och tyckte att jag sköter mig riktigt bra, försöker låta bli att tänka på att HON är här idag. (Hon åker imorgon). OCH att jag troligtvis får träffa honom imorgon kväll. Men det går bara en liten stund. Kan inte tänka på honom alls, eller att HON är här, då bryter jag ihop och börjar tårarna fyller ögonen direkt. Usch vad det värker i hjärtat.
Har tagit upp kräftorna som vi fångade i höstas. Tnkte vi skulle mysa och äta dem imorgon kväll, men egentligen, peppa-peppar vågar jag inte skriva det i förväg, för då känns det som det går galet.
Eviga väntan

HON kommer i eftermiddag...

...och stannar t o m fredag morgon, meddelade han precis. Hon skulle på Horse showen i Göteborg på torsdag. Morr, tydligen är det inte ens säkert mitt i veckan längre. Men jag svarade, att då hoppas jag på att få träffa honom på fredag kväll.

Dessutom kan jag fortfarande leva lite på att han var min i lördags.

Känns nog rätt bra ändå.

Tidigare inlägg
RSS 2.0