Tråkhelg

En såndär småbitter helg. Fd har tagit ungarna och dragit till fjällen, så jag är utan barnen över en vecka nu. Har aldrig hänt innan. Också var HON här. Försökte sysselsätta mig med annat i lördags; var på ikea bl a, hälsade på en kompis i Göteborg och det var jättemysigt. Tills jag åkte hem och fick en timmes ensamtid i bilen. Bölade nästan hela vägen hem och var nästan på väg att svänga upp hos honom på hemvägen och ställt till en scen och bett honom välja. Men då hade det väl varit synd om henne igen. Morr.
Lipade nästan hela söndagen också och tänkte låtit bli och gått på träningen, så jag var lite lätt dämpad när jag kom dit. Han kom jättesent. Antagligen hade han släppt iväg henne med tåget, tyckte att jag mötte honom i bilen.
Han avslutade träningen med att säga att han skulle höra av sig i veckan. Vi kysstes lite på parkeringen innan vi skiljdes åt. *Suck*. Tålamod är inte mitt starkaste ämne precis. Vänta. Vänta. Vänta. Denna eviga väntan hela tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0