misskleopatra

Jag har gått som på nålar i 4 dagar nu, bara för jag vet att HON har varit hos honom. Lipat två nätter och tyckt synd om mig själv, för att jag fått backa. Idag kändes det lite bättre, gick en mil för att rasta hjärnan. Och funderade återigen på att göra slut. - Mitt nya nyårslöfte, sluta var kär i skitstövlar...och jag var nästan inne på den linjen också, men hade ändå ångest ikväll när vi skulle träna. Han skulle ju inte komma eftersom han brutit revbenen (mitt fel - läs förra veckas blogg...), men han skulle kommit och duschat iaf, men han kom aldrig, så jag hade riktigt ont i magen när jag ringde honom, trodde att han andra tjej, hon kanske fortfarande var kvar och han hade skippat mig helt nu.
Hon hade åkt hem, men hennes hund var kvar, och två av hans döttrar var där. Då kommer hon på onsdag (nyårsafton) igen, undrade jag. Ja, på kvällen, sa han. - När får jag träffa dig då? På tisdag kanske, svarade han, men jag hör av mig, sa han.  (Puh lite lättad igen.) - Trodde du hade glömt mig nu, sa jag, när hon nu fått 4 dagar med dig. - Nej, det har jag inte, lovade han.
Fast helt säker känner jag mig aldrig förrän tisdag kväll, om han nu kan då. Det kan ju faktiskt ändra sig. Eller att hans barn är hos honom då eller nåt annat som sätter käppar i hjulet.
Asch, det känns rätt skit. Jag kommer aldrig få honom helt själv. F-n hur kan han älska två samtidigt!!!???
Men nu känns det som jag kan sätta lite press på honom, det har känts lite mer så där "kärt" som det var i början när vi träffades. Han klagar rätt mycket på henne också, till min fördel känns det som.