Hur länge orkar jag vara den andra kvinnan

Nu har jag träffat Honom i helgen igen. Mannen med stort M. Vi bara strular fram och tillbaka hela tiden. Och jag lever på de små stunder jag får. Denna gången fredag kväll tom lördag. Vi var iväg på en skogsutflykt och gick omkring i mörkret med varsin ficklampa och letade efter stenar med ordspråk på. Min ficklampa hade legat på i fickan så den la av. Han hade köpt en ny laddningsbar, men (upptäckte vi när vi kom tillbaka) den hade suttit på laddning, men sladden var alrdig i i väggen....så den la också av, så vi famlade omkring i bok-granskog ett bra tag innan vi hittade tillbaka till bilen.
Sen åkte vi hem i hans (dotters) bil, han bytte från Springsteen till nån norsk smörsångare, och jag smälte...
Löste korsord och myste ihop tills han tyckte vi skulle gå upp och mysa i sängen istället.

F-n va jobbigt att se spåren efter henne. Hennes fårskinnstofflor låg på golvet framför tv.n. Jag vill OXÅ lämna spår efter mig. Nöjde mig med att sätta fast ett tuggummi på kanten under nattduksbordet innan vi älskade. Samt borstade håret med hennes borste (hon är halvmörk), jag är ljusljusblond...Också la jag förpackningarna till mina engångslinser överst i papperskorgen i badrummet...Dessutom gick mitt halsband sönder i sängen, och jag lät det ligga kvar. Kan hoppas hon hittar något spår. Det är inte för att vara elak mot henne, men jag vill att hon också skall veta - jag vet ju. F-n va jobbigt det är. Han är inte juste mot nån av oss. Men jag älskar honom, och gör väl som hon, förlåter alla hans j-vla fel och brister.

Kommentarer
Postat av: Lollo

Det e inte lätt å va den andra. Glöm honom, han är inte värd nån av er.

2008-11-11 @ 21:21:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0